När Lord Byron under sin första resa i det osmanska riket 1810 besökte Athen upprördes han starkt av den pågående nedmonteringen och bortforslandet av Parthenon-templets skulpturer.

Byrons indignation över ogärningen förstärktes av personlig avsky för Lord Elgin, och i några dikter från de följande åren fördömer han landsmannen: "That all may learn from whence the plunderer came /The insulted wall sustains his hated name."

Parthenon-frågan bidrog till poetens kluvna känslor inför hemlandet som han - geniförklarad men skandalomsusad - lämnade för alltid 1816. Exilen tillbringade Byron till största delen i Italien. I Rom förtjusades han av stadens storslagenhet och förfall, gjorde utflykter på hästryggen på campagnan och satt modell för porträtt. Rombesöket varade inte länge men gjorde avtryck i dikt och tanke. Men aktiv handling var honom inte heller främmande. När Lord Byron avled i Missolonghi 19 april 1824 var det i en ny roll, som ledare för en militär kampanj i det grekiska frihetskriget.

Konsthistorikerna Hans Henrik Brummer och Martin Olin berättar om Lord Byron och antikens betydelse för romantikens författare och konstnärer.

Föreläsningarna arrangeras i samverkan med Svenska Rominstitutets vänner och Svenska Parthenon-kommittén.

Bild: Porträtt av Lord Byron i albansk folkdräkt av Thomas Phillips, ca 1835. National Portrait Gallery, London.

Eintritt: 100-250 kr