Jakob Hellman släpper ny musik och åker på stor vårturné med ett stopp i Eskilstuna! Ny skiva! Jätteturné! Om detta måste vi berätta! På ett sätt är Jakob Hellman bara och endast sina låtar.
Och jag har all respekt för det, verkligen, för en som lyckas med konststycket att vara sin konst, eller om det är tvärtom, att ens konst är ens liv. Han har aldrig gjort något mindre bra än debutskivan ...och stora havet. Det är beundransvärt och ett oomkullrunkeligt faktum. Man har liksom en känsla av, nej, en övertygelse om, att det alltid kommer vara så. Nästan helt utan biografiska kunskaper om honom, annat än just den här... låtskatten. Det känns nästan alltid töntigt att använda det ordet, låtskatt, men det finns inget annat som passar.
Jag börjar om. Jakob var ju svensk pops stora räddare och förnyare för länge sen. Men han försvann efter debuten. Gjorde enstaka spelningar och små turnéer, men ingen ny skiva, inga av de nya helt underbara låtarna spelades in.
Men så, till synes från ingenstans, kom han tillbaka med en minst lika stark samling låtar 30 år senare, och albumet Äntligen borta.
Och sedan dess har han gång på gång bevisat att han är en formidabel liveartist, gjort allt större turnéer och bevisat att han är mer än bara nostalgi och barnvakt och en kväll på stan med gamla kompisar. Men vad ska man göra sen? Ja, man kämpar på såklart. Tacksamt och idogt.
Jag börjar om. Men var ska man börja? I barndomens Vuollerim eller i ungdomens Falun? Eller med ett personligt minne, när vi satt i en turnébuss tillsammans och lyssnade på Ted Gärdestad och livet var rätt så fantastiskt? Eller när jag såg honom live i Boden strax efter debuten och bara grät av hur bra han var? Eller när jag fick sjunga med honom långt senare? Eller när han lånade mitt band Nerverna för en liten sommarturné och hur mallig jag var då?
Allt jag egentligen vet är att det kommer en ny skiva i vår! Slutet gott heter den och den kommer såklart vara bäst, precis som vanligt. Och han åker ut på en jätteturné! Jakob Hellman är fortfarande svensk pops räddare och förnyare.
/Mattias Alkberg.
Køb/bestil billet
Och jag har all respekt för det, verkligen, för en som lyckas med konststycket att vara sin konst, eller om det är tvärtom, att ens konst är ens liv. Han har aldrig gjort något mindre bra än debutskivan ...och stora havet. Det är beundransvärt och ett oomkullrunkeligt faktum. Man har liksom en känsla av, nej, en övertygelse om, att det alltid kommer vara så. Nästan helt utan biografiska kunskaper om honom, annat än just den här... låtskatten. Det känns nästan alltid töntigt att använda det ordet, låtskatt, men det finns inget annat som passar.
Jag börjar om. Jakob var ju svensk pops stora räddare och förnyare för länge sen. Men han försvann efter debuten. Gjorde enstaka spelningar och små turnéer, men ingen ny skiva, inga av de nya helt underbara låtarna spelades in.
Men så, till synes från ingenstans, kom han tillbaka med en minst lika stark samling låtar 30 år senare, och albumet Äntligen borta.
Och sedan dess har han gång på gång bevisat att han är en formidabel liveartist, gjort allt större turnéer och bevisat att han är mer än bara nostalgi och barnvakt och en kväll på stan med gamla kompisar. Men vad ska man göra sen? Ja, man kämpar på såklart. Tacksamt och idogt.
Jag börjar om. Men var ska man börja? I barndomens Vuollerim eller i ungdomens Falun? Eller med ett personligt minne, när vi satt i en turnébuss tillsammans och lyssnade på Ted Gärdestad och livet var rätt så fantastiskt? Eller när jag såg honom live i Boden strax efter debuten och bara grät av hur bra han var? Eller när jag fick sjunga med honom långt senare? Eller när han lånade mitt band Nerverna för en liten sommarturné och hur mallig jag var då?
Allt jag egentligen vet är att det kommer en ny skiva i vår! Slutet gott heter den och den kommer såklart vara bäst, precis som vanligt. Och han åker ut på en jätteturné! Jakob Hellman är fortfarande svensk pops räddare och förnyare.
/Mattias Alkberg.
Entré: 535 kr
