Hakon Malmborg, mångårig skeppare på Constantia, berättar. Ångmaskinens och stålets tid börjar vid mitten av 1800-talet. Men ännu är det långt kvar innan träskeppet under segel blir utkonkurrerat.

I snart sagt varje vik byggs det stora segelfartyg, ända fram till början av 1900-talet. Många av dem blev sedan kvar i svensk fraktfart, ända till 1960-talet, men de fick en hjälpmotor och blev alltmer "vingklippta". Några få har fått tillbaka sitt gamla utseende och vårdas ömt av entusiasterna i Sveriges Segelfartygsförbund.

Alla åldrar älskar att trampa ett gammalt skutdäck, styra efter kompassen och känna vinden som drar skeppet med god fart och brusande bogsvall kring fören.

Fika ingår i biljetten.

Entré: 50-100 kr